Under andra världskriget befann sig Sverige i en desperat upprustningskamp, bland annat saknades sprängämne för att få iväg granater. Till detta behövdes kordit; en blandning av nitroglycerin, nitrocellulosa (bommulskrut) och aceton. Flera fabriker ställdes i ordning men just denna byggdes 1940 och drevs sedan till 1945 (men fullständig avveckling skedde först 1981). Fabriken bestod av två delar, en underjordisk där nitrocellulosan tillverkades och en ovan jord för slutproduktion. Vi börjar med den ovan jord...
Fram till den nya lagen kom 1990 gällde denna skylt.
Fabriken består av flertalet mindre byggnader, vid en eventuell olycka blir skadan därmed mindre. Somliga byggnader mer fantastiska än ändra.
Utifrån och in...
...samt inifrån och ut.
Några fler hus, notera tornet i bakgrund. Troligen fanns här cistern med syra.
Westernkänsla.
I sammanhanget modern, men ändå gammal.
Hissmotor.
Några av de tunnor som användes vid transport från underjordsdelen.
Brandvagn, kanske ett senare tillskott men likväl.
Siste man släcker lyset.
Även om inga tillbud finns rapporterade måste det ha varit spännande att veva på dessa pressar.
Kanske ett kokhus?
"Tillträde utan arbetsledningens tillstånd strängeligen förbjudet."
De flesta byggnader innehåller idag sådant som inte hör till den ursprungliga verksamheten, det här är sannolikt mer av den varan.
Värmekällan för hela fabriken är väl tilltagen. Enligt text i gjutgodset är pannan tillverkad 1906, flyttades den hit? Från var?
Torkugnar för att få ned fukthalten i korditen.
Fängslande.
Kran i dragskåpet i laboratoriet, skapligt ärgad.
Cyklon som troligen fört ut aska ur pannan.
Gott om skyddsmaskfilter, inte nog med att fabriken hanterade starka syror som avger elaka gaser - det rasade även ett krig i grannländerna.
Fabriken är sorgligt vandaliserad, så ett fynd av hela mätare gör en extra glad.
Undrar vad Freud skulle säga om detta förfall?
Ventilationsfläktar.
Kvällssol skänker skönhet och värme även åt betong.
En liten lek med ljusmålning.